Behandling
Ett litet ”tandläkarlexikon”

Vad gör en tandläkare?

En tandläkare fastställer diagnoser, förebygger och behandlar sjukdomar och defekter i tänder, käkar och munhåla.
Det finns 8 specialistdiscipliner inom tandvården: Bettfysiologi, Endodonti (”Rotfyllning”), Oral kirurgi, Oral protetik, Oral röntgendiagnostik, Ortodonti (Tandreglering), Paradontologi (Tandlossning) och Pedodonti (Barntandvård).

Några vanliga begrepp, sjukdomar och dess behandling
inom tandvården



Saliven – ditt naturliga skydd
Din saliv sköljer rent tänderna och bidrar till att skydda dem mot karies. Kalcium, fosfat och bikarbonat är viktiga ämnen i saliven. De båda första hjälper till att reparera tidigare kariesskador. Bikarbonaten bidrar till att minska syrahalten i bakteriebeläggningen på tänderna. I saliven finns också antimikrobiella ämnen som hjälper till att försvara mot munhålans bakterier.
”Ju mer saliv, desto bättre”. Dålig salivfunktion ökar risken för caries. Om du ofta känner dig torr i munnen och misstänker att dina salivkörtlar inte producerar tillräckligt mycket saliv, ta då kontakt med din tandläkare.




Karies

Tanden består av ett mycket hållbart lager emalj. Under emaljen finns det mjukare dentinet. Längst in finns pulpan som består av nerver och blodkärl.
När du äter något som innehåller socker eller andra kolhydrater reagerar vissa bakterier som finns i munnen med att bilda syror. Dessa syror fräter på tanden. Får bakterierna dessutom ligga kvar nära tänderna och släppa ut syran kalkas tanden ur och ett hål bildas. Ett kariesangrepp som når pulpan leder till att den dör. Då kan bakterierna fortsätta genom rotkanalerna och ut mot käkbenet. Ofta får du tandvärk, men inte alltid. En rotbehandling kan göra tanden fri från bakterieinfektion.







Fyllningar
Om hålet är litet är en fyllning ofta det rätta valet. Är hålet större, kan det bli aktuellt med en krona.
Idag används företrädelsevis tandfärgade fyllningsmaterial. Composite, till skillnad från amalgam, limmas till tanden och går att göra mycket naturtroget. Composite består av små porslinsliknande partiklar i en plastmatrix. När materialet placeras i tanden är det formbart men blir hårt när fyllningen utsätts för koncentrerat ljus i en viss våglängd. Plastdelen polymeriseras och binder till porslinspartiklarna och tanden.
Ibland kan det uppstå problem efter en ny fyllning, det kan t.ex. bero på den tidigare skadan i sig eller av den krympning som uppstår när materialet stelnar. Ofta klingar symptomen av men det kan ta veckor, i undantagsfall månader innan tanden är besvärsfri. Ibland måste fyllningen bytas eller i värsta fall behöver tanden rotbehandlas.
Det finns även andra tandfärgade fyllningsmaterial som glasjonomercement och hybridmaterial, de har egenskaper både från både composite och glasjonomercement.
Glasjonomercement är inte lika starkt som composite men krymper inte vid stelning och friger fluor. Materialet är speciellt lämpligt för små fyllningar och vid hög risk för ett nytt cariesangrepp i skarvområdet mellan fyllning och tand.





Rotfyllning
En inflammation eller infektion inne i tanden innebär att pulpan är skadad. Besväras du av molande värk, känslighet för kyla och värme, svullnad och ömhet kan det vara tecken på en skadad pulpa. Det är dock inte alltid du får symptom. En levande pulpa är förstås att föredra, men tanden går att rädda även om pulpan skulle bli infekterad och dö.
Rotbehandling innebär att tandläkaren avlägsnar orsaken till skadan, till exempel karies, tar bort den döda (nekrotiska)pulpan och fyller igen rotkanalerna.
Det vanligaste fyllningsmaterialet är guttaperka, ett gummiliknande material, som klistras fast i kanalen. Slutligen tillverkas en fyllning eller en krona som ersättning för den skadade tandkronan.






Kronor
När tanden nästan är förlorad kan en krona ofta återställa funktion och utseende. Kronor går att tillverka i flera olika material.
Vanligast är att innerkärnan på en krona görs av ett mycket hållbart material t.ex. en anpassad guldlegering,CoCr-legering eller titan. De senaste årtiondena har även helkeramiska kronor börjat användas allt mer.
Kronor görs individuellt för varje patient. Tandläkaren behöver ta ett avtryck av tanden som skall lagas. Med hjälp av avtrycket tillverkas en modell, och på den framställs sedan den starkare innerkärnan. Flera lager porslin bränns på innerkärnan, vilket ger kronan ett naturligt utseende. Slutligen limmas kronan fast till tanden.






Broar
Det finns flera orsaker till tandluckor. En tand kan ha gått förlorad, kanske genom en olyckshändelse. Det kan också röra sig om en skada i fästet som gjort att tandläkaren varit tvungen att avlägsna tanden. En del människor har aldrig haft den saknade tanden – man kan nämligen födas utan tandanlag.
Om patienten inte störs av mellanrummet eller om risken för obalans i bettet är liten behöver inte tandluckan behandlas men många gånger blir det aktuellt att sluta tandluckan.
En saknad tand kan ersättas via en löstagbar protes, implantat eller en bro (”brygga”).
En bro använder sig vanligtvis av stödtänder som prepareras (slipas till) på var sida om luckan på ett liknande sätt som vid kronframställning. Om stödtänderna har stora lagningar eller skador är en bro ofta ett bra alternativ eftersom tandläkaren då inte behöver preparera oskadda tänder. Har de däremot inte lagningar eller skador kan det bli aktuellt med någon annan typ av behandling.
Ett alternativ kan vara ett implantat eller en s.k. etsbro som limmas till baksidan på stödtänderna. En etsbro lämnar i princip stödtänderna orörda men lossnar tyvärr lättare än en vanlig bro. Ofta används etsbroar som temporära lösningar inför ett implantat.
Broar precis som kronor görs individuellt för varje patient och tillverkas på ett tandtekniskt laboratorium. 








Skalfasader
Missfärgningar, mellanrum, ojämnheter och fula fyllningar går att komma till rätta med. En skalfasad är ett tunt skal, vanligen gjort i keramiskt material. Det framställs individuellt för varje patient och tand. Skalfasaderna fungerar ungefär som ”lösnaglar” i porslin. De döljer sprickor, fula fyllningar, stora mellanrum eller tänder som har andra missprydande skador av mindre omfattning. Du behöver inte vara orolig för att tappa dem. När en fasad väl sitter fast fungerar den som en del av tanden.











Stiftkronor/Pelare
Ibland är tanden så skadad och kort att den inte kan bära en krona. Då kan tandläkaren förlänga tanden med ett stift, eller pelare som det också kallas. Stiftet sätts fast inne i roten och tanden måste då vara rotfylld. På stiftet kan en krona sedan fästas. Pelaren görs i en metallegering, titan, komposit, porslin eller kolfiber.










Delprotes
En delprotes är avtagbar och sitter vanligtvis fast med små klamrar mot stödtänderna. I de allra flesta fall går den att göra den mycket naturtrogen. Protesen sitter många gånger bra, även om en del patienter har svårt att riktigt vänja sig vid att tänderna inte sitter helt fast, speciellt vid enklare typer av delprotser.
Vid total tandlöshet ersätter en helprotes de saknade tänderna.
Inför större implantatbehandlingar används ofta en del eller hel protes som en temporär lösning.






Helprotes
Vid total tandlöshet ersätter en helprotes de saknade tänderna.
Inför större implantatbehandlingar används ofta en protes som en temporär lösning.








Implantat
Ett implantat är nästan som en ny egen tand och fungerar både till enstaka tänder och till helt tandlösa käkar. Behandlingen innebär att man låter en titanskruv växa fast i käkbenet. På den fästes sedan en krona, bro eller avtagbar protes.
Behandlingen med implantat har en mycket god prognos.







Munhygien
Bakterier syns inte. Även om munnen ser fräsch ut kan det lukta illa ur den.
Munnen innehåller alltid massor av bakterier. En del av dem fyller en viktig funktion, andra kan ställa till stor skada. Svenskar är duktiga på att borsta tänderna varje dag. Men det krävs mer än tandborstning för att få bukt med bakterierna, eftersom det samlas bakterier och matrester även mellan tänderna. När dessa bakterier ligger kvar blir tandköttet irriterat. Kroppens försvar aktiveras och tandköttet svullnar och blöder lätt, en ytlig infektion har etablerats, gingivit. 






Tandsten
Tandsten bildas av plack, det vill säga den beläggning som kläder dina tänder vid ofullständig rengörning.
Plack som får sitta kvar på tänderna förenas med kalksalter som finns i saliven. Blandningen hårdnar och bildar det som kallas för tandsten. När det väl blivit tandsten kan du inte längre borsta bort den. Då måste du vända dig till din tandläkare eller tandhygienist som tar bort den med speciella verktyg.
På sikt kan plack och tandsten ge tandlossning.







Tandlossning (Parodontit)
Tandlossning eller parodontit är en inflammatorisk infektionssjukdom som drabbar den vävnad som håller fast tanden i käkbenet.
Tanken på att dina tänder kan lossna är för många fjärran men faktum är att mer än var tionde person i Sverige drabbas av tandlossningssjukdomar. Parodontit är oftast ett långsamt växande problem. Om du inte får behandling för din sjukdom, har bristfällig munhygien eller andra predisponerande faktorer kan det ändå ta många år innan tanden går förlorad. Ofta kommer de allvarliga symptomen först i slutskedet, i form av svullnad, värk och lösa tänder.
Följande tecken kan tyda på begynnande tandlossningssjukdom:
(Observera att tandlossningssjukdomar inte alltid ger symptom.)
• Lättblödande och ömmande tandkött
• Tänderna känns lösa
• Tandköttet mellan tänderna förändras
• Återkommande dålig andedräkt
• Svullet tandkött som inte försvinner
Tandlossning behandlas med noggrann munhygien och professionellt borttagande av tandsten och beläggningar. Ibland kan det också bli aktuellt med olika typer av kirurgiska ingrepp och lokala medikamentella medel. Vid större akutiseringar används generell antibiotikabehandling vanligtvis penicillin.Det viktigaste är dock att om möjligt förebygga uppkomsten av tandlossning







Dålig andedräkt
Dålig andedräkt kan ha flera orsaker och behöver inte bara komma från tänder, tandkött och munhåla. Om bakterierna får ligga kvar på tandytorna eller om man har en pågående infektion uppstår dålig lukt. Lukten känner man ofta inte själv eftersom man är van vid den, men omgivningen kan märka av den.







Tandblekning

Ytliga missfärgningar, orsakade av till exempel mat och dryck, kan tandläkaren eller tandhygienisten putsa bort. Om missfärgningen däremot ligger lite djupare kan en blekning vara lösningen. Nästan alla tänder går att bleka. En blekning kan utföras antingen hos tandläkaren eller hemma av patienten själv.






Tandpressning/gnissling
Normalt slits tänderna ner långsamt. För en del människor går det dock lite snabbare. Orsaken kan vara bettfysiologiska besvär som tandpressning, eller tandgnissling som ofta sker nattetid och många gånger helt omedvetet. Utlösande faktorer för tandpressning kan vara stress, att bettet inte passar ihop eller att tänderna står i ett sådant läge att jämvikten störs. Anledningen till besvären kan vara flera men ofta finns stress som en gemensam bakomliggande orsak. Vissa är helt omedvetna om sin överbelastning, medan andra har symptom. Det kan röra sig om värk i huvud, öron och muskler, eller ömhet i tänder och käkleder. Ibland kan det också innebära svårigheter att gapa eller stänga munnen, käkledsljud och låsningar.
Tandläkaren kan t.ex. hjälpa patienten med information, rörelseträning och bettskena.
En bettskena används företrädelsevis till natten och har många gånger lindrande effekt på tandgnissling/pressning.